Bråviken


Norrköpingsbor har nära till Bråviken och är för dem någon slags hemmasjö. Den norra stranden består av en markant förkastningsbrant med några riktigt höga stup (dock inte alldeles intill vattnet). I söder finns stora vassbevuxna vikar som lägger sig relativt tidigt.

I Bråvikens mynning finns många öar som utgör en fin skärgård. Över skärgården ruvar skorstenen från Marvikenverket och inte alls långt bort syns Oxelösunds industriprofil. Vid klar sikt kan man se ända bort till Hävringe och Gustav Dahlén. Bosöfjärden är en mycket vacker skärgård med många intressanta öar.

Bråviken som helhet kan bjuda på varierande typ av åkning på olika delar av säsongen. Det finns också möjlighet till långa åksträckor från Norrköping och ut mot skärgården.

Kartor som täcker Bråviken (utom de allra västligaste delarna) är gröna kartor 8G Norrköping NO, 9G Katrineholm SO, 8H Arkösund NV och 9H Nyköping SV samt blåa kartor 85 Valdemarsvik och 95 Nyköping. Sjökort 6212 samt 621 täcker också området.

Kommunikationer

Bussar går från Norrköping längs norra stranden av Bråviken till Kvarsebo. På södra stranden finns bussar till Djurön, Skenäs och Arkösund.

Den bästa parkeringen finns i Lindö småbåtshamn i östra delarna av Norrköping där massor med bilar kan parkera. Längs norra stranden kan man parkera vid vägen strax öster om Getå turisthotell (före järnvägsviadukten) med plats för 10-15 bilar. Man kan även parkera vid Bravikens pappersbruk eller Kvarsebo.

Längs södra stranden finns parkering vid Djurö kvarn. Här dock isen utsatt för rännan samt Motala ström. Alternativ, ifall det skulle vara öppet, är strax öster om Djurö kvarn (plats för 6 bilar) eller vid busshållplats Kärret ca. 1,5 km SO om Djurö kvarn (plats för 5 bilar, ett par hundra meters promenad till isen). Man kan även parkera vid Skenäs, Färjestaden eller Marvikenverket.

I Arkösund kan man parkera inne i samhället vid affären där det finns gott om parkeringsplatser. Det är en kort sträcka att gå ner till hamnen härifrån. Eventuellt får man gå en kort sträcka på snötäckt is ut till finare is.

Restauranger och övernattningsställen

STF:s vandrarhem i Norrköping (Turistgården), tel. 011 - 10 11 60.

Vildmarkshotellet, Kolmården, tel. 011 - 15 71 00.

Getå Turist- och Konferenshotell. tel. 011 - 620 50.

Arkösunds Krog och Hotell, 0125 - 200 03.

Turer

Vikarna tidigt på säsongen I det tidigaste isläggningsskedet kan man göra korta turer i Svensksundsviken och Ållonöfjärden.

Från Bravikens pappersbruk norr om rännan Från Bravikens pappersbruk åker man österut så långt isen tillåter. Det brukar bli stopp vid Vildmarkshotellet. Isen bryts gärna sönder av fartyg då rännan går nära land här. På tillbakavägen åker man in i Norrviken och sedan tillbaka till pappersbruket. Knappt 3 mil.

Lindö/Djurö kvarn - Arkösund När hela Bråviken ligger öppnas möjligheten för turer från Lindö eller Djurö kvarn och så långt österut som isen ligger. Det kan bli till strax innan färjeläget i Skenäs, till Arkösund men ibland även vidare till Söderköping eller Tyrislöt via S:t Annas skärgård. Bussen mellan Norrköping och Arkösund kan utnyttjas för att få medvindstur. Sträckan mellan Lindö och Arkösund är ca. 5 mil om man inte gör några större utvikningar.

Skärgårdsturer Med utgångspunkt från Marvikenverket eller Arkösund kan man göra turer i den vackra skärgården i Bråvikens mynning. Här är det som vanligt isen som bestämmer hur turen blir. Det enda fågelskyddsområdet finns vid Törnsöarna så detta område är mycket lämpligt för turer efter 1 februari. Vid extremt goda isförhållanden kan man åka i ytterskärgården, t ex från Arkösund till Kallskären eller Norra Fällbådan.

Fågelskyddsområde med tillträdesförbud från 1 februari finns vid Norra och Södra Törnsö 5 km norr om Arkö.

Isläggning

Svensksundsviken och Ållonöfjärden lägger sig tidigast i Bråviken (i stadium 4) och man kan göra en kortare tur bland vassarna. Hela Bråviken lägger sig i stadium 6, men isen är i allmänhet tidigare än t ex S:t Annas skärgård.

Det går en ränna genom Bråviken som nästan alltid är bruten vilket gör att man är begränsad till att hålla sig norr eller söder om den. Ofta är det bättre söder om rännan eftersom den går nära norra stranden och svallvågorna från båtarna kan bryta upp isen ända till land. Färjan vid Kvarsebo är enda tillfället man har till att byta sida.

Vid Skenäs färjeläge är Bråviken som smalast och här kan det ibland vara öppet en lång sträcka. Det är strömt i Gränsösundet varför isen här är lurig.

Bråviken ligger i den vanligaste vindriktningen och vid kraftig västlig vind skall man inte underskatta risken att hamna på ett flak som bryts loss och flyter iväg. Det har hänt att brandkåren fått rycka ut och rädda pimplare i den situationen.

85/86: ?
86/87: ?
87/88: ?
88/89: ?
89/90: ?
90/91: Före 17 februari
91/92: ?
92/93: ?
93/94: ?
94/95: ?

Sevärdheter

Vid Marmorbruket började man 1673 bryta den berömda kolmårdsmarmorn. Denna marmor är en grönfärgad urkalksten som varierar i kornstorlek och färg som ger ett vackert och livfullt utseende. Det har klassats som vårt lands allra vackraste prydnadssten. Prov på denna kan man finna i såväl hyreshus som svenska kulturbyggnader, bl.a. trappan i Blå hallen i Stockholms stadshus, som vi alla känner igen från nobelmiddagarna. Marmorn finns även på Drottningholm, Kungliga slottet, Nationalmuseum, operan i Paris och Coliseum Theatre i London. Brytningen upphörde på 1970-talet. Vid bruket har man en av de bästa utsikterna över Bråviken. Öster om bruket finns Flathällarna som är fina kalkhällar vid vattnet. I området finns även en stenåldersboplats, gravar från järnåldern och husgrunder från kring år 600 e Kr till medeltid.

I Krokek finns en kvarn som ligger i en djup ravin vid Svitunaån. Kvarnen har traditioner från medeltiden då bönder från Vikbolandet skeppade sin säd till malning här. Norrköpings kommun har restaurerat den till funktionsdugligt skick. Svitunaån är lekområde för havsöring. Norr om Krokek finns ruiner från Uttersbergs Kastal, ett medeltida befästningstorn i anslutning till eriksgatan.

Stora Hammaren är en sommarvilla vid Getå uppförd vid sekelskiftet. Den har en rik arkitektur med burspråk, verandor och torn.

Vid Björnsnäs finns en herrgårdsmiljö med imponerade huvudbyggnad från 1843. En äldre mangård från 1600- eller 1700-tal finns också.

Huvudbyggnaden vid Malmö gård är från 1800-talets början med flyglarna är från 1750 respektive ca 1800. Halvön, kallad Malmölandet, består av ett omväxlande odlingslandskap präglat av ekhagar och rik flora. Halvöns udde och öarna utför är fågelrika på sommaren.

En riktmärke på Bråviken är Bravikens gigantiska pappersbruk som drivs av Holmen Paper AB.

Björnviken är ett säteri med huvudbyggnad från ca 1860 och renoverad 1920.

Vid Loddby säteri finns industrimiljö som härstammar från en sulfitfabrik som anlades 1899. Fabriken lades ner 1977.

Marieborgs herrgård är sedan 1932 en folkhögskola. Från sjösidan ser man en rikt dekorerad putsfasad. Flygeln "Munkhuset" är sannolikt från början av 1800-talet.

Norrköping har anor långt tillbaka i tiden. Vid sidan om Tanum i Bohuslän är Norrköping rikast i Sverige på hällristningar från bronsåldern. Platsen har varit knutpunkt i vattenleden in mot Glan. Först var vattenleden en vik men med landhöjningen uppkom så småningom en forsande ström. Norrköpings stad uppkom under första hälften av 1300-talet omkring vägmötet vid Knäppingen (förmodligen av "Lilla Knäppen", en bergknalle i strömmen vid nuvarande Gamlebro). Staden var obetydlig ända till hertig Johan av Östergötland (son till Johan III) i början av 1600-talet lät anlägga vapensmedja och klädesväveri. Lois de Geer hade stor del i denna storartade industrialisering. Under 1800-talet hade Norrköping 80 procent av Sveriges textilproduktion. Norrköpings industriprägel, i kontrast till akademikerstaden Linköping, har hållit i sig sedan dess. Begreppet "Surbullestan" uppkom efter yllearbetarna, "surbullarna", som luktade våt ylle. Textilindustrin sysselsatte så sent som 1940 7000 personer. Den är numer helt nedlagd. Det besöksvärda Arbetets museum finns i "Strykjärnet" i Strömmen. Norrköping har en av Sveriges största oljehamnar. Staden är också känd för sina teatrar.

Vid Abborreberg finns en av Östergötlands första "sommarstugor". Ett lustställe med sjöpaviljong anlades under 1820-talet av Christian Lenning, grundare av Drags klädesfabrik.

Esterön är naturreservat sedan 1973. Här finns gamla odlingsmarker och grova ekar.

Den första kvarnen vid Djurö kvarn uppfördes 1911 i en borgliknande byggnad i rött tegel. Kvarnen är välbevarad och är industrihistoriskt intressant. En villastad uppfördes under 1910- och 1920-talen kring kvarnen. Man gav villorna namn som Trasten, Duvan, Vipan, Eken osv. Den nya större siloanläggningen är anlagd 1978.

Djurö gård, ett stycke söder om Djurö kvarn, är från 1700-talet med är kraftigt ombyggd under 1920-talet. I trädgården finns en minneslund över bemärkta personer från 1:a världskriget.

Djurön är efter landhöjningen en halvö. Här finns på halvöns östsida en koncentration av många naturtyper med bl.a. mycket grova ekar, gran, tall, björk, klibbal och apel. Strax söder om detta område finns Bråborg som ingår i Svensksundsvikens naturreservat. Här finns ruiner efter slott i en ekhage som gjord för gökotta. Ruinen mäter 32 gånger 30 meter.

Svensksundsviken är sommartid ett fågelparadis. Här kan man bl.a. få se hämpling, rödbena, skedand, snatterand, brun kärrhök samt stora flockar av grågäss under hösten. Området kring viken har också en rik flora med exempelvis fältgentiana. Den ovanliga fjärilen Svartfläckig blåvinge har observerats i området. Området är naturreservat sedan 1981 och inkluderar också de ovanligt stora strandängarna.

Det vackra Ållonö slott är en sekelskiftskopia av ett äldre barockslott. Originalet brändes ner av ryssarna 1719. Norr om slottet ligger en mycket välbetad havsstrandäng i anslutning till lummig hagmark.

Ållonöfjärden påminner mycket om sin storebror Svensksundsviken. Under sensommaren och hösten kan man här se stora mängder änder och gäss rugga (dvs. byta ut fjäderdräkt).

Stranden vid Skenäs innehåller ett eklandskap med igenvuxen slåtter- och betesmark. Karaktärsväxter är bl.a. ängsskallra, svinrot och jungfru Marie nycklar. Här finns även ruiner efter Skenäs slott som brändes av ryssarna 1719. Huvudbyggnaden på Skenäs kungsgård uppfördes 1720.

Vid Björsäter finns ett f d gästgiveri som vars äldsta delar troligen härrör från 1600-talet. I handlingar från 1640-talet refereras till "Ebba Grips stenkrog".

Byggnaderna vid Mauritzbergs herrgård härrör från 1600-talet, men nuvarande karaktär är från efter rysshärjningarna 1719. Kapellet på gården är från 1720.

Stensö borgruin är en medeltida befästning som ingick i försvaret av farleden in till Norrköping. Nedre delen av ett runt torn (kastal) är bevarad. SO om borgruinen finns ett område som liknar en blandning mellan savann och engelsk park med ekar och lindar vackert spridda i en hage.

Vid Lönö på halvön Lönö finns en större villa med herrgårdsprägel i nationalromantisk och tidstypisk karaktär från 1913.

Huvudbyggnaden vid Broxviks herrgård är från 1830-talet men är ombyggd 1911. Ett flertal byggnader kring herrgården härstammar från 1700-talet.

Marvikenverket är "världens enda oljeeldade kärnkraftverk" av krafttekniker kallat Mardrömmen. Dess höga skorsten syns vida över fjärden och är ett bra riktmärke. Avsikten med verket var att bygga ett kärnkraftverk där reaktorn hade tungt vatten som moderator och naturligt eller låganrikat uran som bränsle. 1970 avbröts projektet då reaktorn inte väntades bli stabil samtidigt som lättvattenreaktorn visade sig vara lämpligare. Turbinerna har försetts med oljeeldad ångpanna.

Norr och NO om Jonsberg kyrka finns en vackert innerskärgårdslandskap med en blandning av vasskantade havsvikar, vidsträckta strandängar, böljande ekhagsmark, torrängsbackar och barrskogar. Längst in ligger Utsättersfjärden och väster om denna finns en torr och bergig betesmark där det på försommaren växer styvmorsviol och Adam och Eva. Här finns också Hovgren, ett f d säteri med bostadshus från 1700-talet.

Vid Jonsberg finns en kyrka från 1726 som restaurerades efter en brand 1959. Här finns även en herrgård som utgör en enhetlig 1700-talsanläggning. Huvudbyggnaden är i två våningar med 11 fönsteraxlar. Här finns även lusthus, ekonomibyggnader, äldre park, kvarn och två stenvalvsbroar. Hela anläggningen är ett byggnadsminne.

Mickelsö, öster om Jonsberg kyrka, är en ö som av landhöjningen fått landkänning. Ön var tidigare en utmarksbete och tänker man bort alla yngre träd kan man tänka hur det såg ut för hundra år sedan. Något skogsbruk har inte bedrivits här och det ser igenvuxet ut med många döda träd. Eventuellt kommer bete att återupptas av naturvårdsskäl.

Lilla Isö har orörd tallskog med stora stenblock. Centralt och i östra delen växer höga och grova furor.

Stora Fläskö är omgiven av branta bergsidor och från en topp på södra sidan har man vacker utsikt. Skogen på ön har en orörd prägel med hällmarkstallskog på toppen.

Ramsholmarna är tallbevuxna och här har man tidigare brutit gatsten.

Korsö är tallskogsbevuxen, men mitt bland tallarna finns rester från gamla åkrar. Kring dessa växer det ek, vildapel och andra lövträd. I skogen kan man finna både odlingsrösen och ett gammalt gravröse.

Östra Gula skäret är ett typiskt lågt kalt fågelskär som på sommaren domineras av stora flockar med måsar, trutar, tärnor, ejder, vigg och svärta. Fågelspillningen ger näringsrika förhållanden och på ön kan man finna strandbaldersblå, bergkårel och malört. Här finns också vejde som gav färg åt karolinernas blå uniformer.

På sydöstra delen av Arkö finns by med äldre bebyggelse från 1700-talet. De yngre byggnaderna är från 1800-talets andra hälft. Arkö båk är ett tresidigt trätorn från 1820-talet men ombyggt 1891 och 1927. På en udde i väster finns Arkö f d lotsstation. Namnet "Arkö" kommer från Alrekkyo (nämnt redan 1357) som betyder "den albevuxna öräckan".

Viskär ligger en f d fyr och fyrvaktarbostad. Fyren byggdes på 1890-talet men togs ur bruk på 1930-talet.

Arkösund är huvudort på östra Vikbolandet (landet mellan vikarna). Här finns en utmärkt hamn och staden är under sommaren populärt tillhåll för turister. Arkösunds blev badort när järnvägen till samhället blev klar 1895. Det finns flera exempel på tidig fritidsbebyggelse i form av snickarglada sekelskiftesvillor. Hydrokoptern uppfanns på öarna utanför Arkösund och tillverkas nu av Hästö Slip och Båtvarv i Arkösund AB.

Mer om Bråviken

Hela norra stranden av Bråviken består av en förkastningsbrant och är ett klassiskt område i svensk geovetenskap. Området är rikt på både flora och fauna. På sina ställen finns urskogsartad skog.

I urkalksten, som är relativt vanlig norr om Bråviken, kan vid gynnsamma förhållanden bildas kalkstensgrottor. En av södra Sveriges längsta kalkstengrotta finns vid Kopparbo. Kopparbogrottan är 115 meter lång, men bitvis mycket trång och har flera 6 meter djupa lodräta schakt. Grottan var tidigare fylld med sediment, men har grävts ut av medlemmar i Östgöta Grottklubb under åren 1973-1988. I området finns även ett flertal mindre kalkstensgrottor.

Då senaste istiden upphörde försvann också ett stort tryck på jordskorpan. En effekt av detta är landhöjningen som till en början var så mycket som 6 till 10 cm per år. Landhöjningen pågår än idag med c:a 3 mm per år. Här vid bråviksmynningen finns flera exempel på uddar och halvöar som kallas för öar, exempelvis Stensö, Lönö och Yxnö, för att för 200-300 år sedan var just öar.

På flera ställen utefter Bråvikens norra strand finns rester från stenåldersboplatser. De mest kända ligger vid Säter, d v s vid norra färjeläget vid Kvarsebo. Man har även funnit en boplats vid backen väster om vägen till Fagerviken vid Marmorbruket. Här har man bl a funnit rikligt med keramik. Fynden kan nu beskådas på Norrköpings museum. Mellan Ålbacken och Stormbäcken finns rester efter fem stenåldersboplatser. Man har bl a funnit rester av keramik och trindyxor.

(Version 2.0)