Roxen


Roxen kan vid första påseende verka tråkig. Den som varit här några gånger vet dock bättre. På sjön kan man göra riktigt långa turer och nyisen på Roxen har rykte om sig att vara mycket fin. Från västra delarna kan man i söder beundra en vy av Linköpings och man känner en närhet till staden trots att man är ute i naturen. I öster får sjön skärgårdskaraktär och har man tur kan man få man se havsörn. Isen längs södra stranden är mer besvärlig med mycket vråkar och vindbrunnar varför man gärna njuter av branterna i norr, allra helst med en gassande sol i söder.

Kartor som täcker sjön är gröna kartor 8F Linköping NO samt 8G Norrköping NV samt blå karta 84 Linköping.

Kommunikationer

Med tanke på närheten till Linköping skulle de allmänna kommunikationerna till Roxen kunna vara bättre. Till Berg finns goda bussförbindelser och det finns en linje till Södra Hult som går längs nordvästra stranden. Den senare har dock inte speciellt många turer per dag. Norsholm har bussförbindelser med både Norrköping och Linköping men då isen ofta är sämre här är Norsholm inte alltid en naturlig start- eller slutpunkt.


Vid Sandvik på norra delen av Roxen finns gott om parkeringar. Här startar Linköpings Långfärdsskridskoklubb med flera turer i olika tempon denna dag. Det är folkfest! SP

Man tar därför gärna bilen till Roxen. Bästa parkeringsmöjligheterna finns vid Sandvik. Här kommer man också direkt ut till den vackra norra stranden. Vid badplatsen i Sättuna by finns plats för max 5 bilar. Det är nära hit från Linköping, man skulle t o m kunna cykla hit. Andra möjliga startplatser är vid Stjärnorps slott, badplatsen vid foten av Bergs slussar, fågeltornet vid Svartåmynningen och vid Tvärskogsudde (Linsurf, vindsurfarna i Linköping, har stuga med bra parkering).

I de östra delarna av sjön kan man starta vid badplatsen vid Grensholm.

Restauranger och övernattningsställen

STF:s vandrarhem i Linköping, tel. 013 - 14 90 90.

Turer

Roxen kan erbjuda turer av många slag, både långa och korta.

Längs norra stranden. Många har startat sin tur vid Sandvik och åkt längs norra stranden fram och tillbaka. Isen här är säkrare och naturen vackrare varför detta kan rekommenderas.

Runt östra delarna. Ett annat alternativ är att börja vid Sandvik, åka österut så långt det går och sedan smyga längs södra stranden tillbaka. Från Tvärskogsudde kan man sedan korsa sjön. Detta kräver att man kan klara de issvårigheter som den södra stranden innebär samt att man känner sig trygg med att korsa den stora isytan från Tvärskogsudde till Sandvik.

Linköping - Norsholm. Då det varit kallt en längre tid kan det vara åkbart vid Norsholm och då finns det fina möjligheter till turer mellan Linköping och Norsholm. Man kan utnyttja kommunal buss till Norsholm och vandringen på 2 km från Stångåns mynning till Linköpings Resecentrum är fullt möjlig.

Korta turer nära Linköping. Kortare turer i sjöns södra del kan vara mycket trevliga. Lämplig startplats är badplatsen i Sättuna by.

Avstånd i sjön


Stadium 4. Säsongen 1992/93 blåste Roxens is upp två gånger. När isen lade sig för tredje gången var det efter ett kraftigt snöfall. Man kunde då i slutet av februari åka på fenomenala nyisar med pudersnö hängande på träden! Lite skämtsamt kallas sådan här is för "Kalle Anka-is", för när det är is i Kalle Anka-filmer är det alltid massor med snö på marken. AN

Isläggning

För att vara så stor sjö så lägger sig Roxen relativt tidigt, i stadium 4. Detta beror på att sjön är relativt grund. Största djupet är bara 8 meter. Ofta lägger sig sjön först i de östra delarna och när de västra delarna lägger sig kan man inte alltid göra någon tur hela vägen in till Norsholm eftersom isen här kan ha hunnit bli snötäckt.

Den stora ytan gör att vinden påverkar isen mycket. Vid stark vind blåser isen upp, åtminstone i de västra delarna. Inte sällan finns det ett vrakisparti någonstans mellan Göten och Slottsudden/Hamra som brukar sätta stopp för turer hela vägen till Norsholm. Säsongen 1992/93 blåste sjön upp två gånger. När isen lade sig för tredje gången var det efter ett kraftigt snöfall. Man kunde då i slutet av februari åka på fenomenala nyisar med pudersnö hängande på träden!

Tre större tillflöden finns till sjön, vid Stångån, Svartån och Motala ström. Av dessa är Motala ström det farligaste och man måste räkna med att isen kan vara svag mer än en kilometer ut i sjön. En tumregel är att när Motala ströms utlopp lagt sig är det ca 1 dm tjock is på sjöns centrala delar. Isen går dock snart upp igen vid utloppet vid mildväder. Svartån är beskedligare och oftast ligger ån, men man måste självklart ändå vara på sin vakt vid mynningen. Vid Stångåns mynning är det alltid öppet. Då man åker längs norra stranden måste man också vara observant på flertal mindre tillflöden som kan bli en överraskning om man åker alldeles vid stranden.

Snavudden och Tvärskogsudde är centrum för många vråkar så ta det försiktigt nära dessa uddar.

Hela södra stranden har rykte om sig att vara lurig. Mycket vråkar och vindbrunnar brukar finnas här. Vindbrunnarna uppträder på samma ställen år efter år och man brukar kunna räkna in dom. Det finns också flera grund som gör isen svagare. En förklaring till Roxens namn är att det härstammar från "råk" (d v s vråk) men detta är inte belagt. (Säg "Råksjön" snabbt - vad får du?)

Isen längs norra stranden är betydligt mer pålitlig, åtminstone i de västra delarna. I Grensholmssundet mellan Grensholm och Vita stugan är det dock grunt och därmed strömt. Bäst är att hålla sig nära (norra eller södra) stranden mellan Grensholm och Vita Stugan (Gibraltar). Mitt i sundet brukar isen vara svagare och vid mildväder bildas gärna stora fräthål i isen och den känns rutten. Det händer också, speciellt på försäsongen, att det finns råkar runt de små skär som finns i sundet. Öster om Vita stugan är det bättre is och här är det lämpligt att byta strand ifall man vill det.

Från Kalvholmen och österut bör man hålla sig längs den södra stranden eftersom strömmen huvudsakligen löper längs den djupare norra stranden. Det är ofta öppet eller tunn is flera kilometer längs den norra stranden in till Norsholm. Om man bestämt skall in till Norsholm och isen är svag smyger man längs södra sidan. Man kan åka alldeles intill vassen, inne i vassen längs relativt öppna kanaler eller kryssa bland tuvor bakom vassen på översvämmade strandängar. På detta sätt kan man ofta ta sig hela vägen in till slussporten i Norsholm.

85/86: ?
86/87: ?
87/88: ?
88/89: ?
89/90: Östra delarna c:a 10 december
90/91: Före 19 januari
91/92: ?
92/93: 1 ggn ?, 2 ggn före 28 januari, 3 ggn 27 februari
93/94: ?
94/95: 4 januari
95/96: 1 ggn 21 november, 2 ggn c:a 9 december

Sevärdheter

Linköping, idag Östergötlands folkrikaste samhälle, är uppvuxet kring ett av Sydsveriges största vägmöten, det vid Ljunga. Fornfynd tyder på att bygd funnits inom stadsområdet sedan minst 3 000 år. Linköping är stiftsstad med domkyrka (synbar från många ställen på Roxen) med anor från 1100-talet. I Linköping utkämpades Stångebro slag och utfördes Linköpings blodbad, några av vasatidens viktigaste händelser. 1700 drabbades staden av en brand då 136 trägårdar brann ner. Dominerade "industrier" i staden är idag SAAB (flygplanstillverkning), Universitetssjukhuset och Linköpings Universitetet. Från den senare har allt viktigare avknoppningsföretag börjat växa upp i forskarbyn Mjärdevi, där man under järnåldern offrade till jordgudinnan Njärd.

Sättunahögen är en stormansgrav från förmodligen kring 500 e Kr. Det är en av Östergötlands mest kända förhistoriska profiler och ligger i ett dominant och vackert läge. Den är över 5 meter hög och över 30 meter i diameter.

Svartåmynningen är en av Östergötlands finaste fågellokaler. Man har observerat kring 200 arter här. Området består av strandängar som översvämmas om våren samt vassområden. Området är naturreservat sedan 1975 och tillträdesförbudet börjar gälla 1 april.

Från Roxens is kan man komma hela vägen in till den imponerande slusstrappan i Berg. Detta är den största slusstrappan längs hela Göta kanal och här finns de längsta väntetiderna vid färd på kanalen.

Vid Kungsbro dog hertig Magnus av Östergötland 1595. Här finns en värdefull naturmiljö i form av vidsträckta mader med rikt fågelliv. Området blev naturreservat 1996.

Strax norr om Snavudden ligger Snaveborgs fornborg om ca. 175 gånger 125 meter. Stenvallen har delvis bevarade murliv och flera ingångar. I borgens omedelbara närhet finns ingen känd järnåldersbebyggelse.

Stjärnorps kyrka och slottsruin som man ser det från sjön.

Huvudbyggnaden i Stjärnorps slott är ruin sedan branden 1789; endast flyglarna består idag. Slottet byggdes 1654-1662 av fältmarskalken Robert Douglas, en skotte som gick i svensk tjänst under trettioåriga kriget. Slottet var tidigare huvudgård i ett godskomplex som på 1600-talet omfattade större delen av Stjärnorps socken. Kyrkan byggdes samma år som branden. Vid slottet finns en ravin som under våren är vidunderligt vacker. Här häckar 43 fågelarter där tätheten av tättingar är den högsta i länet. Ravinen ligger i en 5 km lång sprickdal.

Öster om Roxenbaden framträder den stora förkastningslinjen genom Östergötland från Vättern till Bråviken som tydligast. Den högsta punkten, Hult, ligger 70 meter över Roxens vatten.

Göten är en fornborg på en brant och isolerad bergshöjd. Borgområdet är 240 gånger 150 meter och omges nästan helt av en befästningsvall av sten som är 2-8 meter bred och 0,2-1 meter hög. Sydväst om borgen finns en förborg med vall. Kring borgen fanns ingen samtida bebyggelse utan den är troligen anlagd av den rika järnåldersbefolkningen söder om Roxen. Göten kan ha utgjort bevakningspunkt för trafiken på sjön.

Grensholm är från 1400-talet och har fått namnet efter medeltidsätten Gren. Ätten Gren bodde i borgen Al som nu är ruin på Slottsudden. Här bodde bl.a. Magnus Gren som var riksråd. Han kunde inte bestämma sig om han skulle hålla med svenskar eller danskar och han slutade sina dagar som landsförvist sjörövare. Området kring den nuvarande herrgården är ett kulturlandskap med högreståndsprägel med flera intressanta byggnader, allé och fransk park. Det stora antalet bevarade byggnader ger utmärkta möjligheter till att studera livsvillkor, organisation och verksamhet på ett säteri under 1700- och 1800-talen. Herrgården är inte synlig från sjön.

På östra sidan om Dymlingen finns ett varierat naturområde med bl a bladsvassbälte, videbuskage, kärr och alsumpskog.

Säteriet Rundstorp ligger i suterrängsläge. Huvudbyggnadens äldsta delar härrör från kring 1680 men har till- och ombyggts senare. Arbetarbostäderna kan vara från 1700-talet men har byggts om under 1800-talet.

I området kring Norsholm har det funnits människor i långa tider. Väster om utloppet i Motala ström har det legat en fornborg. Vid själva utloppet har det legat två biskopsborgar. Den äldsta, från 1100-talet, låg på en holme i strömmen. Den yngre ligger strax väster om utloppet och är byggt på 1400-talets andra hälft av Biskop Henrik Tidemansson. I början av 1500-talet flyttades anläggningen av biskop Brask till öster om strömmen, där den nuvarande herrgården ligger. Samtidigt ändrades namnet från Munkeboda till Nor, senare Norsholm. Av ännu bevarade matsedlar vet man att Biskop Brask levde gott och sålunda verkade trivas i Norsholm. Den nya herrgården är uppförd 1865-1866 av Axel Kumelien. Bron över Motala ström (från 1912) och bron över järnvägen (från 1919) är tekniskt och kulturhistoriskt intressanta. I vattnen utanför Norsholm har man funnit ett spänne i rent guld med ädla stenar från medeltiden. Man har även vid två tillfällen, 1925 och 1994, hittat slagsvärd som härrör från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Det kan finnas en svärd- och vapenskatt på bottnen som eventuellt skulle härröra från Biskop Brasks flykt till Polen 1528. I Norsholm finns idag en lummig kanalmiljö. Dominerande i hamnen är Göta lantmäns silo som uppfördes 1948 i betong och trä.

Biskop Hans Brask i Linköping var en av 1500-talets mäktigaste män. Han var en lärd man med doktorsgrad i civil och kanonisk rätt i Rom. Brask hade i början vänskapliga förbindelser med Gustav Vasa. Gustav Vasas ansåg dock kyrkan för rik och började lägga beslag på dess inkomster. Kyrkans motstånd leddes av Hans Brask. Slutstriden stod vid den s.k. reformationsriksdagen i Västerås 1527. Medeltidskyrkan förlorade och kungen blev kyrkans herre. Hans Brask erkände nederlaget och gick året efter i landsflykt till Polen via Gotland. Brask har tillfört det svenska språket ordet "brasklapp". Brask var med och beseglade beslutet om avrättning av ärkebiskop Gustav Trolle 1517. Under sigillet skrev Brask: "Till denna besegling är jag nödd och tvungen." Detta räddade hans liv vid Stockholms blodbad.

NV om Östra Skrukeby kyrka finns ett höggravfält från yngre järnåldern på en udde i Roxen.

På en liten ö mellan Grytudden och Hamra finns en gammal dansloge.

De äldsta delarna i Östra Harg kyrka härrör från senare delen av 1100-talet. Nuvarande karaktären är från en ombyggnad 1885. Vid kyrkan ligger en gammal skola från 1850.

Tuna kungsgård har anor från förhistorisk tid. Mangården ligger på en tidigare vattenomfluten moränhöjd, "holman". Tuna var under Gustav Vasa kungsgård och fogdesäte. Under 1600-talet var den stamsäte för ätten Mörner av Tuna. Efter reduktionen och fram till 1876 var den översteboställe vid Östgöta kavalleriregimente och är fortfarande kronoegendom. Södra sidan av mangården utgörs av "stora stenhuset", uppfört på 1600-talets mitt men är på- och ombyggt vid 1700-talets mitt. Två mindre gravfält av yngre järnålderskaraktär ingår i området. Kring Idingstad, öster om Tuna, finns tolv större gravfält från äldre och yngre järnåldern. Stranden längs Roxen mellan Tvärskogsudde och Grytudden består av fågelrika vassar och översvämningsmarker.

Mer om Roxen

Roxen är ett vanligt tillhåll för skridskoseglare och är isen fin kan man ofta få beskåda dem ila fram i imponerande hastighet. Man skridskoseglade på Roxen redan på slutet av 1800-talet. Linköpings olika skridskoseglarklubbar har genom åren plockat hemma många framskjutna placeringar i SM och nationella tävlingar.

(Version 2.0)