Trännöfjärden


Trännöfjärden utgör större delen av S:t Annas innerskärgård mellan Slätbaken och Djursö/Yxnö. Området lägger sig tidigast av alla skärgårdsområden i Östergötland och bjuder på många sevärdheter alldeles vid vattnet. Detta är således ett mycket fint område för skridskoåkning.

Två varningar måste dock utlysas. Skärgård innebär saltis, dvs. helt andra isförhållanden och farliga områden än sötisar. Se till att skärgårdserfarenhet finns i gruppen. I södra delen av Trännöfjärden, nära Uggelö, ligger ett fågelskyddsområde där tillträdesförbud börjar gälla 1 februari. Var uppmärksam på detta.

Kartor som täcker Trännöfjärden är gröna kartor 8G Norrköping NO, 8H Arkösund NV och 8H Arkösund SV eller sjökort 622.

Det finns en berättelse om en tur på Trännöfjärden och runt Yxnö till Hålfjärden; Isbron över Lagnöströmmen

Kommunikationer

Med bil är bästa startplats Kungshällsudden. Från Söderköping, kör E22 söderut och tag av väg 210 efter Skönberga kyrka mot S:t Anna. Man får svänga vänster halvvägs mellan Skönberga och S:t Anna. Sväng vänster mot Bottna 3 km innan S:t Anna kyrka (tredje avfarten mot Stegeborg). Sväng därefter höger vid gula skyltar mot Kungshällsudden och Capella Ecumenica. 30 km och 30 minuter från Söderköping.

Turer

Trännöfjärden runt Med hänsyn till isläggning brukar en vanlig tur bli att från Kungshällsudden åka söderut och smyga förbi Herrborum och Torönsborgs slott vidare norrut och österut så långt isen tillåter. Sedan vänder man västerut längs norra stranden, tittar på slagghögar vid Arvidsberg samt på Kåreholms herrgård. Sedan snuddar man Eknöns östsida (se upp för svag is norr och söder om Eknön) innan man återvänder. Capella Ecumenica blir gärna en plats för en kort rast. Det är lätt att få ihop till 3,5-4 mil om man är noggrann.

Yxnö runt Om iskanten ligger längre ut kan man från Lagnöströmmens norra del åka utåt till i höjd med Stora Rimmö och runda Yxnö. Om isen är dålig sydost om Stora Rimmö kan man istället för att verkligen runda Yxnö gå över näset vid Vrångö by. Man åker sedan söderut ända till Hålfjärden. Från Lergraven går man till Lagnöströmmen och smyger längs kanten norrut. Observera att det alltid är sämre is i Lagnöströmmen och man får ta det mycket lugnt här. Räkna med landpromenader. 3,5-4 mil blir det.

Ett fågelskyddsområde som börja gälla den 1 februari finns runt Styrsholm och Båtholm 3 km ostsydost om Kungshällsudden.

Isläggning

Området är för skärgårdsförhållanden relativt homogent. Svagt blir det i kontaktpunkterna med de omgivande vattnen, dvs vid Lagnöströmmen, norr och söder om Djursö samt norr och söder om Eknön. Vid Eknön är det alltid tunnare is norr om ön, så längtar man in mot Slätbaken skall man försöka ta sig söder om ön. Lagnöströmmen är mycket sällan passerbar.

Vissa år lägger sig isen med iskanten längre ut, från Stora Rimmö och sydost genom S:t Annas mellanskärgård. Hålfjärden i S:t Annas skärgård är minst lika tidig som Trännöfjärden.

85/86: ?
86/87: C:a 3 januari
87/88: ?
88/89: 17 december
89/90: Förmodligen inte islagd
90/91: Förmodligen inte islagd
91/92: Förmodligen inte islagd
92/93: Förmodligen inte islagd
93/94: Före 18 februari
94/95: Före 14 januari
95/96: 22 december

Sevärdheter

Öster om Lilla Rimmö ligger en grupp med öar med stora lindbestånd. Dessa har på sina ställen hamlats. Detta gäller t ex Korsholmen samt Stora och Lilla Olsholmen. Öarna är sedan 1971 naturreservat.

Långholmen och Äspskär norr om Djursö är bevuxna med tall. Vissa av dem är grova och resliga. En stort antal döda träd ger en orörd prägel.

Två arbetarbostäder står kvar vid Arvidsbergs f.d. koppargruva vid Trännofjärden. De omgärdas av stora slagghögar.

2 km öster om Kåreholm ligger Arvidsbergs f.d. koppargruva. Slagghögarna med gråsten syns lång väg. På initiativ av Arvid Posse startade brytningen 1793 även om brytning har förekommit tidigare. Här finns tre vattenfyllda gruvhål som är ca 110 meter djupa. Då brytning pågick fanns här 10-15 byggnader, men idag finns bara två arbetarbostäder från 1800-talets början kvar.

Kåreholm är en vacker herrgård med flera stora gula byggnader. Huvudbyggnaden är från 1823. Vid vattnet finns ett knuttimrat och rödfärgat båthus från 1770-talet.

Eknön består av många olika naturtyper, t ex hassellundar och gamla barrskogar. Man har observerat 164 fågelarter på ön, bl a sommargylling, mindre flugsnappare och blåhake. Även skalbaggsfaunan är rik. Marken utgörs mestadels av grus och sediment. På Norrudd finns en rullstensås.

Herrborum i södra änden av Trännöfjärden är ett gammalt herresäte. Huvudbyggnaden är sammanfogad av ett visthus från 1638 och ett boningshus från 1756. Gården har tillhört Vadstena kloster och medlemmar av ett antal adelssläkter så som Ulfsparre, Bielke, Banér, Gyllenstierna, Horn och Mörner. Numer bebos det av greve Stenbock. Till herrgårdsanläggningen hör ett par kvadratiska flyglar, park med lusthus och minnesstenar, ett stort antal ekonomibyggnader samt lastplats med sjöbod. Vägen mellan Herrborum och S:t Anna gamla kyrka är ålderdomlig.

S:t Anna g:la k:a (som det står på vägskylten) invigdes 1520 som kapell för skärkarlarna i Skällviks socken. 1537 bildades en annexförsamling. Innan gråstenskyrkan byggdes fanns en enklare kyrka från slutet av 1300-talet. Taket till stenkyrkan rasade in 1895. Kyrkoruinen, som nu ligger en bra bit upp på land, har kvar öglor i vilka man förr i tiden förtöjde båtarna. Landhöjningen har gjort att detta inte längre går. Altartavlan från kyrkan har flyttats till den nya kyrkan. Denna nya kyrkan syns från Kappelviken och invigdes 1822. Sankta Anna var sjöfararnas speciella skyddshelgon.

Thorönsborg har ståtlig herrgård uppförd under 1750-talet. Gustav III lär ha beundrat det men anmärkt på att det saknade park. Greve Gyllenstierna svarade med gest mot den omgivande naturen att här var park överallt. Det stämmer även idag. Flera av de övriga byggnaderna är också från 1700-talet. Herrgården inrymmer bl a ett berömt bibliotek. Thorönsborg hette tidigare Drag men fick sitt nuvarande namn då säteriprivilegierna utvecklades under 1600-talet. Namnet Drag kommer från att sjöfarande drog sina båtar över det smala näs mellan Lindersfjärden och Trännöfjärden. Tröskeln var mindre än 5 meter över havet och man sparade en ganska lång omväg runt den stora Torön.

På Västra Gärsholmen ligger Capella Ecumenica som invigdes 1965. Den byggdes för hand av stenar från ön som en replik av S:t Anna gamla kyrka. Här hålls ekumeniska gudstjänster under sommaren. På ön finns även Kaplanstugan från 1600-talet som är hitflyttad från Styrstad. Vidare finns här den s.k. Ekumeniska gården där en värdinna bor under sommaren. På ön växer det lind.

Lilla Ramsö domineras av ädellövskog. Här finns tecken på tidigare odling. Örtfloran är rik. I norra branterna finns urkalksten med vackra veckningsmönster.

På den allra västligaste lilla holmen i Uggelö naturreservat (OBS! fågelskyddsområde, inget tillträde från 1/2!) finns tre gravkors till minne av en tragisk drunkningsolycka som inträffade på 1700-talet då tre personer från Aspöja omkom på Bönsöndagen. Korsen har underhållits av lokalbefolkningen sedan dess.

Djursö består av relativt oexploaterade kulturmarker. Naturen kring Djursö gård består av storstammiga ekar. Vid bryggan finns ett ruckel till båthus. Övriga delar av ön består av hassellundar, hagmarker, alkärr, enbusksområden och ängsgranskog. Bron mellan Djursö och Yxnö är byggd i trä och ser ut som tagen från en cowboyfilm.

Yxnö består av en mosaik av olika naturtyper som exempelvis lind-, hassel- och eklundar, hagmarker, björkskog och orörda barrskogsområden. Yxnö, Djursö och öarna utanför utgör en mycket värdefull och skyddsvärd innerskärgårdsmiljö utan motsvarighet i Östergötland.

Mer om Trännöfjärden

Vid Trännöfjärden finns exempel på långfärdsliknande utflykter på skridskor från början av 1900-talet. Bl a var det greve Hakon Mörner på Kåreholm som med skridskor brukade besöka sin syssling grevinnan Ebba på Thorönsborg. På Lammskär bodde kommunalfullmäktigeledamoten Karl Bergström och han åkte skridskor på söndagar till S:t Anna kyrka vid Kapellviken när väder, vind och is så tillät. Vid Stenbro fanns finsmedmästaren Reinhold Semelius som tillverkade skridskor.

(Version 2.0)