Yxningen är en av Östergötlands vackraste sjöar. Sjön ligger i en förkastningsspricka som uppkom för 300 miljoner år sedan. Det gör att sjön är mycket djup med branta stränder. Det stora djupet gör att de centrala delarna av sjön lägger sig mycket sent, ungefär samtidigt som Storvättern. Detta gör att sjön kan bli intjänat kapital på senare delen av säsongen när snön ligger djup på andra sjöar. Sjön kännetecknas av relativt orörda stränder och en fin insjöskärgård med ett 90-tal öar.
Största delen av sjön täcks av grön karta 8G Norrköping SO och blå karta 85 Valdemarsvik. För den allra västligaste delen får man komplettera med grön karta 8G Norrköping SV och blå karta 84 Linköping.
Goda parkeringsmöjligheter finns vid Yxnerums kursgård vid kyrkan. Det går en liten väg ner till sjön från kursgården och fem bilar kan parkera vid sjön. I norr kan man parkera vid campingen i änden på Åketorpeviken. I östra delarna kan man parkera vid Edhem. I söder finns parkering vid Hemviken.
Bilavståndet mellan Åtvidaberg och Yxnerums kyrka är 20 km eller 30 min. Från Linköping är det snabbare att köra via Åtvidaberg än via Björsäter.
Det är sällan man kan åka en tur runt hela sjön i alla vikar beroende på att de centrala delarna av sjön är så mycket senare än vikarna. Vikarna är oftast översnöade om de centrala delarna lägger sig. Skulle man göra en tur runt hela sjön skulle den bli 6,5 mil. Om de centrala delarna inte ligger görs de bästa turerna i sjöns östra del, öster om Äppelsand och Gärdsnäs.
Yxningen, 38 m ö h, är trots sin måttliga storlek en mycket djup sjö; 75 meter på djupaste stället (dvs 35 meter under Östersjöns yta). De centrala delarna av sjön mellan Aspdalen och Äppelsand lägger sig mycket sent, i stadium 9.
Relationen mellan isläggning på Yxningen och på Vättern är intressant. Under en av de stränga vintrarna på mitten av 1980-talet hade Vättern legat ett bra tag och hunnit bli snötäckt. Skridskoåkarna var desperata och jagade is överallt. När man kollade Yxningen var sjön fortfarande öppen och rök kraftigt. Säsongen 1995/96 var ordningen omkastad. Då lade sig centrala Yxningen en månad före Vättern!
Vikarna är betydligt tidigare än de centrala delarna. Yxnerumsviken lägger sig i stadium 5.
Inga dramatiska till- och frånflöden finns i sjön. Sjöns utlopp i Åketorpeviken är reglerat. Viken är farbar, var bara lite extra försiktig vid uddar och vid själva utloppet.
85/86: ?
86/87: ?
87/88: ?
88/89: ?
89/90: ?
90/91: ?
91/92: ?
92/93: ?
93/94: ?
94/95: ?
95/96: Centrala delarna ca. 2 januari.
På en udde i den allra västligaste delen av Yxningen finns rester av Bullerums by. Den låg här från 1300-talet fram till kring 1850. Idag finns rester av husgrunder och åkrar.
I Yxnerum finns en kursgård (byggd som skola 1955) och en kyrka från 1802, renoverad 1995. Kyrkan ligger på samma plats som en äldre, byggd 1558. I den nuvarande kyrkans torn finns en utsiktsbalkong runt hela tornet. Tornet byggdes 1928 med tegel från skorstenen från det f d pappersbruket i Borkhult sedan fyra fattiga syskon skänkt en ansenlig summa pengar som de sparat till i hela sitt liv. När man skulle bestämma plats för den första kyrkan använde man en ålderdomlig metod. Man band en stock efter två stycken tre år gamla tvillingoxar uppfödda enbart på sötmjölk. I stocken satte man en yxa och drev iväg oxarna. De stannade där kyrkan ligger idag och samtidigt föll yxan från stocken. Det är denna yxa som gett namnet till Yxningen och Yxnerum.
Vid Slottet finns en fin utsiktspunkt där det finns en gammal vindpinad vriden tall, Spelmanstallen.
Sandvikens bygdemuseum är sevärt med bl a en lanthandel. Vid sjön ligger en hög med malm på en klipphäll. Förr fraktades järnmalm med kälkar över sjön till Borkhult. Denna gång hade körkarlarna nåtts av budet om dålig is och lämpat av malmen här. Malmen blev aldrig hämtad.
Vid Hjulerum finns flera ålderdomliga hus och miljön som helhet har 1800-talsprägel.
Det berättas att två jättar skulle tävla om vem som snabbast kunde gräva Yxningens utlopp. Den ene grävde mot Gusum och den andra i sjöns sydöstra ände. Segraren skulle få en guldvagn som stod på toppen av ett berg. Den som grävde mot Gusum vann och den andra blev så arg att han sparkade ner guldvagnen i sjön. I spåret bildades den klyfta som kallas för Gullvagnskleven. Folket i trakten har enligt sägnen denna vagn att tacka för det skimmer av skönhet som ligger över Yxningen och dess fagra stränder. Vetenskapsmännen säger att kleven bildats av en nedvittrad diabas. Man kan ju tro på vilken förklaring man vill... Gullvagnskleven ligger på norra sidan av Fallingebergsviken i sjöns sydöstra del.
Att förkastningssprickan som sjön ligger i fyllts med vatten beror på att den sydöstra änden är fylld av isälvsmaterial. Så när isen försvann blev sjön kvar i sprickan. Kvar sedan den tiden finns fem s k glacialmarina relikter. Bland dem fiskarten Hornsimpa. I sjön finns i övrigt ett tjugotal fiskarter. Förutom de vanliga abborre, lake, gädda och ål finns bäcknejonöga, nissöga och stensimpa. Bland fågelarterna märks bl a berguv, fiskgjuse, lärkfalk, häger, storskrak, småskrak, storlom, kricka och knölsvan. Fram till 1955 fanns även pilgrimsfalk.
Sjöns mår bra med pH-värde på 7,5, god tillgång på syre och hög alkalitet (0,5 mekv/l), dvs hög motståndskraft mot försurning. Siktdjupet är ca 6 meter. Sjöns djup är registrerad som 75 meter, men det finns inofficiella siffror som tyder på att sjön kan vara ändå djupare. 84 meter förekommer i många källor. Det sägs dessutom att fiskare på sjön mätt upp hela 125 meter!
Den som tycker om att studera kartor märker snart att det finns en stor mängd utländska namn i trakten kring västra Yxningen. Det finns två källor till namnen. På 1700-talet fanns en mäktig fideikommisarie i det Burenskiöldska fideikommisset i Borkhult som agerade envåldshärskande dopförättare. Den andra var Adolf Henning von Schwerin som under åren 1840-1850 uppkallade torp efter utländska orter han besökt under ungdomsåren. Väl att märka är att flera av namnen uttalas dialektalt. T ex skall Madrid betonas på a och Tripoli på o. Alger uttalas "alsjö" och Genf "jämt".
(Version 2.1)