Turrapport Arvika:
Grön stålis på Gjende 29-30/12 -05

Friluftsfrämjandet Arvika-Sunne, de första långfärdsskridskoåkarna på Gjende?

Torsdag 29/12:
Vi anlände till Gjendesheim, i sjöns östände, vid 12-tiden. Temperaturen var -15 °C. Sjön såg precis så bra ut som vi hade hoppats. Litet puder bara närmast stranden. Pikning, för mätning: 11 cm prima stålis!!! Stålis = norsk term för kärnis. Det blev ett snabbt SMS till turplaneringen för att få ut vårt ismeddelande.

Och isen var grön (turkos, se förklaring på länken Gjende@Wikipedia).

Med en god vind i ryggen åkter vi västerut. Många foton togs. Efter ett tag var pudret bortblåst och den gröna stålisen lockade att ta fler och fler skär.

Knut Lykken, turledare för långfärdsskridsko och fjällvandring, i trans över den fina isen.

Det blev ändå ett obligatoriskt stopp under Besseggen-passet för fotografering. Vi for nu längs norra stranden och skulle snart runda udden till Memurubu. Hans Binsell gick först och kom ut på ett isparti med färska frostrosor. I och för sig bärigt, men inte mer än nödvändigt. I dagens kyla vore det inte tillrådligt med någon plurrning. Vi kunde också se frysdimmor utanför Memurubu, där älven Muru går ut i Gjende. Inte troligt vi skulle kunna ta oss förbi. Så vi bestämde oss för att vända.

Vi åkte nu strandnära längs norra stranden och kunde studera vackra isformationer. Det såg ut som varje sten var täckt av en ismanet. På ett ställe fanns också en isvalross.

Ismanet.

Åter vid Gjendesheim mätte Sten Bergmans GPS 16 km. Fika, vad göra sedan, söka ny sjö? Nej, bättre att ta ett varv till på den fantastiska isen.

Nu körde vi södra stranden. En bit före Leirungsbue, vid det frusna vattenfallet från Övre Leirungen, träffade Tor Hakefelt på samma sorts uttunnande is som på norra stranden, längre bort. Svagiskanten går alltså snett över sjön i SO-NV-riktning till udden öster om Memurubu. Djupare eller påverkan av Muru-utloppet? Sjön är som djupast 149 m, kanske här? Efter andra varvet mättes båda varven tillsammans till 30 km. En toppentur.

Fredag 30/12:
5 cm nysnö vid hyttan blev jäms under fotbladet på skridskon när vi steg på Gjende. Allt eftersom vi kom västerut blev snötäcket allt tunnare. Till slut, vid vändpunkten 1/2 cm. Där hjälpte även en fallvind uppifrån Besseggen-passet till att ge oss den gröna stålisen renblåst. Dagens tur blev mycket av att suga in intryck och njuta av omgivningen.

Med stegjärn över isen Jo Gjendes stuga vid Gjendeosen

Jo Gjendes väg

På återvägen träffade vi en granne från Maurvangen-stugorna. han hade startat 6.30 med pannlampa och hade gått över Knutshøe, 1517 m (533 m över Gjende). Han gick med stegjärn på isen och skulle ta sig upp till Besseggen via Jo Gjendes väg. Den renjägaren tog när han skulle upp för att jaga ren. Mannen skulle vara åter vid hyttan kl 18, åter i mörker!

Annas skridskoskär	Samtal på isen när solen bryter igenom	Tors skridskoskär

Det blev många snirklar och vändor på Gjende-isen. Lars Sjöqvist klättrade också upp på en höjd för att ta några foton med översikt (se hans fotoalbum på ute.se). Efter 20 km gjorde vi ett besök vid Jo Gjendes stuga på andra sidan Gjendes utlopp räknat från Gjendesheim.

Vi åt lunch och sade hej då till kamraterna i den andra bilen och körde sedan i fantastiskt sceneri över Valdresflya. Solgenomslag, möte med snöplogbil och färd i snöfall och yrsnö. Ett stort tack till Knut Lykken som förverkligade allt praktiskt runt denna tur. Bra logi i Maurvangen, is precis-i-rätt-tid (Gjende frös natten till tisdag, vi var där torsdag morgon) , kontakter som kunde ge isbesked och massor av tur (men det ska man ha).

[ Se fler foton i turens fotoalbum | ➜ Fler Gjendeturer ]