Skridskor har använts på många olika sätt i Värmland. Utanför Arvika fanns den kända konstnärskolonin vid sjön Racken där medlemmar åkte skridskor på naturis. Resultatet kan beskådas i form av fina vintermålningar.

Plogade banor har också förekommit. Bland annat fanns det en plogad bana på Klarälven vid sekelskiftet utanför Stadshotellet i Karlstad och landskamper i bandy spelades på plogad sjöis.

Skridskosegling är också en verksamhet som under åren samlat intresserade.

Under 40-talet gjordes en del turer av det slag vi menar med långfärdsskridsko. 1946 tog sig två personer över Vänern från Karlstad till Hällekis.

Under 1950-talet fanns sporadiska israpporter i tidningarna och Karlstad kommun publicerade ett häfte om friluftsliv där några skridskoturer finns beskrivna.

Under 60-talet så var det värmlänningar som tog OS-guld, Jonny Nilsson och Jonny Höglin.

Organiserad åkning i Friluftsfrämjandets regi började under 1980-talet.

Denna säsong var åter en rekordsäsong. Den startade lite tveksamt, men efter jul och fram till mars var det full fart. Åkning var möjlig varje helg inom vårt åkområde, men pga av väder och ledarbrist genomfördes inte turer varje dag när det var möjligt.

Fyra bussturer gjordes. För första gången åktes, så vitt känt, organiserat hela sträckan från Sjötorp till Karlsborg. Vi åkte med andra ord från Vänern till Vättern. En stort arrangemang med en buss från Bengtsfors via Åmål, Säffle, Karlstad, Kristinehamn och en buss från Arvika via Karlstad. Totalt deltog över 80 personer. Från Karlsborg fylldes de tomma platserna med åkare från Mariestad. Dessa skjutsades tillbaka till Töreboda respektive Sjötorp.

De övriga bussresorna gick till Lelången, sjöar mellan Sikfors och Rockesholm där Grythyttan passerades och slutligen kombinerades Fryken och Rottnen i en tur.

Fina skärgårdsturer gjordes i skärgården mellan Karlstad och Kristinehamn. En tur mitt i veckan gjordes från Karlstad ända in på Varnan till Kristinehamns centrum.

Många fina turer på mindre sjöar genomfördes. Pröva på turer lockade många liksom en åkning med facklor utanför Skutbergets motionscentral.

Fyra nya ledare utbildades och en egen hemsida lades ut för vårt åkområde på Internet.

För Karlstad var det totalt 16 aktiva ledare, cirka 200 betalade deltag aravgift och cirka 800 deltog i turer. Uppskattningsvis var omfattning för övriga tillsammans i samma storleksordning.

Den gångna säsongen var den bästa någonsin i Värmland, i alla fall i "historisk" tid. Första rapporterade åkningen gjordes 8 november och sista 1 maj inom vårt åkområde.

Vi åkte huvudsakligen på Vänern, men på våren även på Fryken. Dessutom under förvintern på småsjöar och vi företog även en bussresa till Idefjorden och Strömstad.

De största skridskodagarna var när vi fyllde två bussar och åkte väster om Värmlandsnäs och när halva skridskosverige åkte mellan Mariestad och Lidköping.

Över 100 organiserade och utlysta turer genomfördes med över 1000 deltagare. Totalt ett 30-tal ledare och 400-500 aktiva.