FB  

Fryken på fem och en halv timme

I fredags förverkligade Olov Bergqvist en av sina drömmar. Han skrinnade hela Fryken från Fryksta i söder till Oleby i norr tillsammans med sin kamrat Anders Westlund.

SUNNE 28 januari 2003

Som liten Sunnepojk var inte skridskor Olov Bergqvists starka sida.

- Nej, jag var inget höjdare på att åka precis, säger han och skrattar.

Så småningom flyttade han från Sunne. lnte för att lära sig åka skridskor, men blev ända med tiden en riktig skrinnare.

- Jag provade på långfärdsskridskor och upptäckte att det gick riktigt bra och nu blir det mycket skridskoåkande for min del, berättar Olov.

Och i fredags förverkligade han en av sina drömmar tillsammans med Anders Westlund. Skrinnade sig från Frykens södra ände och hela vägen upp till Oleby i norr.

- Det är så sällan som Mellanfryken är frusen, men i år har det varit fruset länge och eftersom jag vet att det är långt mellan chanserna så tog vi den nu, berättar Olov.

Men han var inte ensam. Olov tog med sig Anders Westlund på resan.

- Det är en av de absolut mest grundläggande reglerna vi har inom långfärdsskridskofolket. Den att aldrig ge sig ut på egen hand. Det handlar om säkerhet helt enkelt, säger Olov.

För även om isen är tjock så är det ingen garanti för att den bär överallt. Lokalkännedom är viktig och vetskapen om att alla isar har sina svaga punkter. Isdubbar ett måste liksom ispik och extrastav. Men det finns mer som måste finnas i utrustningen om man ska kunna färdas säkert på vinterisarna.

- Ryggsäcken är inte bara till för att ha matsäck med sig i. Där ska det finnas ett komplett ombyte i lufttäta platspåsar. Om man skulle hamna i vattnet så har man inte bara torrt att ta på utan också en värdefull flythjälp under tiden man ligger i vattnet, berättar Anders.

Annat man inte kan vara utan är karta och kompass och livlina.

- Och även om man kan så tycker jag nog inte man ska vara ute utan mobiltelefonen, säger Olov. Man kan behöva kalla på hjälp och en mobiltelefon är en fantastisk uppfinning.

 

Fem och en halv timme tillbringade Olov Bergqvist och Anders Westlund på Fryken i fredags. (Klicka för större bild)

Halv nio i fredags morse startade de två skrinnarna från Solstaskäret sin resa nere vid Fryksta. Klockan två hade de nått Oleby och kunde sätta sig på tåget mot Karlstad igen. Och då hade de hunnit klämma en korv på torget i Sunne. För just genom Sunne var det öppet och de fick passera Sunne med bil från Kolsnäs till Edsbjörke där de klev på igen.

- Det känns gott nu, konstaterade Olov när han klev pa tåget

Jobbigt?

- Nej. Det är lugnt. Inga problem. Det har varit som att gå en lång promenad, inget annat, säger Olov.

Vädret på morgonen var fint och lugnt.

- Men när vi kom en bit upp mot Östra Ämtervik började det blåsa. Fast det hade vi bara nytta av för vi hade vinden i ryggen hela tiden berättar Anders.

- Och i Lysvik kom snön, men den drev också på i ryggen så det var bara att åka vidare, berättar Olov.

Något annat märkligt på resan?

- Nja, vi hörde ett konstigt ljud i isen söder om Rottneros. Och mycket har vi hört förut av sjungande isar, men detta var något annat. Vi vet bara inte riktigt vad det var. Hade vi åkt på Loch Ness hade vi aldrig tvekat vad det var vi hörde, skrattar Anders.

Så vem vet. Fryken kanske har en egen liten Nessie.

BRITTA NYBERG
0565-68 82 12 / Britta Nyberg


Ovanstående artikel är återgiven på Vänerskridsko med tillstånd av Fryksdalsbygden, artikelförfattare/fotograf. Om du vill få tillstånd att använda någon uppgift eller fotot i denna sida i något annat sammanhang, ska du kontakta artikelförfattaren/fotografen.
Artikeln finns också som pdf-kopia från Kungliga Biblioteket > Tidningsdepån.

Tillbaka | Pressklipp | Turrapport