Långfärdsskridskor: Startpaketet du behöver
Åk säkert med rätt utrustning
BIRGITTA MANDORF

Intresset för långfärdsskridskoåkning ökar stadigt och många vill pröva på denna sportgren som passar för alla åldrar och som dessutom kan utövas också snöfattiga vintrar när isarna ligger. Vad behöver man då för att utöva denna sport och vad kostar det att investera i ett startpaket för långfärdsskridskoåkning?
 

Vi bad Douglas Johansson (själv långfärdsskrinnare som åker med Friluftsfrämjandet) på Team Sportia i Karlstad plocka ihop ett startpaket med skridskor, kängor, ispik, isdubbar, livlina och ryggsäck.

För lite över 2 000 kronor kan man få en bra långfärdsskridskoutrustning men självklart finns det åkare som väljer att lägga både mer och mindre pengar på sin utrustning.

Har man redan skidkängor för turåkning i sin sportgarderob finns det långfärdsskridskor som passar till dessa.

Skridskor av rostfritt stål och aluminium finns i priser från 450-1200 kronor.

Ryggsäck för cirka 600 kr med midjerem, som ger flythjälp om den packas rätt. Kängor för 700, som kan används både för turskidåkning och för långfärdsskridskoåkning. Skridskor i stål och aluminium för 449 kronor. Isdubbar för 129 kronor. Livlina för 169 kronor. Ispik för 229 kronor.
Total kostnad: 2 276 kronor.


FOTO: ANDERS HANSON
Klicka för större bild.

Isdubbar ett måste

En ispik behövs för att kontinuerligt pröva hur tjock isen är. En vanlig träispik för 229 kronor duger men Björn Lagerbeck, ledare hos Friluftsfrämjandet och entusiastisk långfärdsåkare sen 25 år tillbaka, vill ändå slå ett slag för den nyframtagna dubbelispiken, som är betydligt lättare och som med ett handgrepp kan förvandlas till två stödstavar. Den kostar cirka 800 kronor.
Åker man skridskor i hård motvind eller på skrovlig is är stavarna suveräna.

Isdubbar som kostar 130 kronor är ett måste och då är det viktigt att dom är rätt konstruerade.

Livlina för 169 kronor är lika viktigt och idag finns det en lina som är framtagen för att användas av skridskoåkare. Linan som kostar runt 800 kronor fryser inte och blir därmed inte stel och svårhanterlig.

Bra att ha är också en stor karbinhake av bergsklättrartyp som kostar under hundralappen. Den fästs en bit upp på livlinan, som i sin tur är fastsatt i ryggsäckens midjerem. Om man hamnar i vattnet kan haken lätt hanteras också med våta handskar på händerna.

FAKTA: VARNING FÖR ISENS SVAGA PUNKTER

Det är viktigt att ha kunskaper om isen när man åker långfärdsskridskor.
Dessutom bör man aldrig ge sig ut på naturisar utan en bra säkerhetsutrustning och inte åka ensam.

Tänk på att

  • också tjock is på bara några timmar kan brytas upp av hård vind.
  • det kan bli tufft att kämpa sig hem i hård motvind om man har flera timmars väg hem. Bättre åka i motvind först och ha vinden i ryggen på hemfärden.
  • snö på isen isolerar. Isen kan vara svag under snötäcket.

Isens svaga punkter finns

  • i sund
  • utanför uddar och intill grundklackar
  • utanför tillflöden och frånflöden exempelvis bäckar, åar och älvar.
  • under broar, bryggor och vid utsläpp och intag av vatten
  • i vassområden där isen kan vara porös och försvagad

Se också upp för

  • råkar, där isen spruckit upp och det är öppet vatten.
  • isrännor som brutits
  • vindbrunnar. Vid isläggning när det blåser kan ett litet område, där vattnet håller sig i rörelse och krusas av vinden, frysa senare. Denna is är förrädiskt tunn men förvillande lik den tjockare isen runt omkring.
  • gråa vårisar, som av solens värme blir porösa och svaga.Isen släpper lätt från land och is som på morgonen efter nattens kyla är stark kan efter några timmars dagsmeja frätas sönder till spröda ispelare.

Snabbkoppling

-Man kan snabbt kasta upp haken med åtföljande lina på isen till en kamrat som kommit till undsättning och får på så sätt båda händerna fria för att använda isdubbarna.

Sin egen livlina har man monterad utanpå ryggsäcken för att lätt kommer åt den.

Haken är också nödvändig när man ska hjälpa någon som ligger i en vak i ett område med svag is. När man kryper ut på isen vill man gärna vara säkrad bakåt och kopplar därför ihop sig med en annan kamrats lina, säger Björn Lagerbeck, som dock påpekar att en sån här livräddningsituation blir aktuell först när någon inte lyckats ta sig upp med dubbarna.

Ryggsäcken flythjälpmedel

Själv tycker han att ryggsäcken är det allra viktigaste att ha på sig eftersom en rätt packad ryggsäck också är ett flythjälpmedel.

Man flyter obegränsad tid på en ryggsäck, som packats rätt. Det gäller att lägga varje klädesplagg (i det ombyte från topp till tå man ska med sig i ryggsäcken)i var sin plastpåse och knyta om,så att en luftficka bildas.

- Ryggsäcken gör också att man undviker att doppa huvudet i vattnet. Man slipper hyperventilation med åtföljande kallsupar och panikkänslor. Dessutom skyddar ryggsäcken effektivt vid fall bakåt, säger Björn Lagerbeck.

Sprickor och förrädisk överis (smältvatten ovanpå isen som frusit och brister) är de vanligaste orsakerna till att åkare faller och riskerar att bryta handleder eller slå axeln ur led.

Ta med ispikar

Björn Lagerbeck har varit med om att många plurrat på skridskoturer men inte om att någon . drunknat under sådana förhållanden vilket många tror. Däremot finns det allvarliga tillbud bland skridskoåkare och inte minst bland vintermetare där rätt utrustade och kunniga långfärdsskridskoåkare gjort räddningsinsatser.

Det är dessutom viktigt att inte lämna kvar ispikar eller annan uturstning i vaken, för att inte i onödan förorsaka räddningspådrag.

Karbinhake bra

En karbinhake som fästs i livlinan är bra när man trillat i en vak och med fumliga handskbeklädda händer,snabbt ska ta fram linan,som är fäst i ryggsäckens midjeband och kasta iväg till en kamrat som kommit till undsättning. Då får man händerna fria och kan hjälpa till med dubbarna.

© 2000 Nya Wermlandstidningen, Anders Hanson och Birgitta Mandorf. Artikeln publicerad på Vänerskridsko med tillståndav Staffan Ander, NWT. Text återgiven med tillstånd av Birgitta Mandorf. Foto återgivet med tillstånd av Anders Hanson.
Tillbaka | Paradis på blank is