Turrapport:
Restad-Långevatten, Hornboresjön, Lilla Holmevattnet och Stora Holmevattnet 19/1 -02

- Som 'vanligt' gav vi oss iväg som det tycktes i 'hopplöst' väder. Den sista tidens vårvärme har öppnat dörren till närliggande (och för oss tidigare) 'snöstängda' områden som Kynnefjäll och Bok- och Kornsjöarna. Väl framme vid 'Västra Fjäll' vandrade vi i halvmörker och ett stilla duggregn föll över ett fuktmättat landskap. Efter halvannan kilometer nådde vi vårt utgångsmål Restad Långevatten. Här låg kärnisen fast och fin under en några millimeter tunn vattenspegel. Vi 'kastade loss' och snart fick fin fart i den till en början svaga sydvästen. Landskapet flimrade förbi i allsköns gråtoner och barrskogsgrönska; lugna mjuka 'färgtoner' inga 'upprörande' kontraster. Snart var det dags för ilandstigning och ånyo kort vandring. Efter ett antal 'åkkilometrar' och korta vandringar äntrade vi så isen på Stora Holmevattnet - denna utpräglade vildmarksjö med sina karga stränder och stora barrskogar runtomkring är ett säkert tillhåll för kungsörn (framförallt vintertid), fiskljuse (sommartid), varg och lo. Bygdens folk säger om sjön att den har lika många öar, holmar och skär som årets dagar.

- Vi for runt i denna mycket spännande inlandsarkipelag på flerstädes mycket fin kärnis; rastade och intog vår medhavda lunch på en holme under ett 'ljusebo' av ansenlig storlek och tittade ut över det gråskimrande isgolvet allt under ett stilla och tyst duggregn. När duggregnet övergick i regn var det dags att bryta upp och vårt nästa mål blev en bäverhydda med kringliggande 'avverkningsområde'. Vi gick iland och förundrades över vad den åstadkommit - vår vidare framfart in i skogen hindrades snart av fällda aspstammar (bäverns favoritmål under en stor del av året) som låg kors och tvärs; återvände till sjöisen och färden gick in i öriket igen och hemåt det bar.

- Tack 'Kynnefjäll' för att 'Du' finns.