Det stora skridskointresset i Kristinehamn genomsyrar hela denna resan från planering till genomförande. Även Karlstad har ett fantastiskt intresse. Just detta med första gången både med bussresa och Lurö ger denna tur en extra krydda. Solen var välkommen, men missade tillfället. I övrigt var förhållandena som vi hade hoppats på, svaga vindar och en helt fantastisk is mötte oss en dryg kilometer ut från småbåtshamnen i Ekenäs.
Samlingen klarades av med glans med Ulrik Scheller, som kommenderade den stora skaran med deltagare och lyckades med konststycket att få ordning på alla de 112 som var med på bussarna. Grupp efter grupp gled iväg och enda tillfällena vi märkte av antalet skridskoåkare var egentligen bara vid första fikat och starten. I min grupp var vi 10 och gruppen var en lugn+, var pluset stod för annade vi nog lite senare. Rapporterna löd bra is i öster, så vi gled ut mot öster. En mäktig plan yta av glanskis låg framför oss. En och annan råk var tvungen att besegras. Uppmärksamheten fanns också där, även om det kändes nära vid något tillfälle att isen var för tunn.
Alla njöt med Vänerns öppna vidder åt öster och Vingsön i väster. Det kom en och annan grupp med skridskoåkare och vi rundade Stora Klubben, mäktigt att åka nära strandlinjen. Öarna fanns där som riktmärken Norra Hökön, Husön i söder och skärena bar oss mot nästa mål, Vithall. Vithall är en av kulturskatterna i detta område, bevarad sedan sent 1950-tal och redan då ett litet musei med inredning från 1900-talets begynnande år. De sista som bodde här var ett syskonpar, som levde kvar i sin tid. Nu blev deras hem gästat av en stor skara skridskoåkare, säkert var vi 80-talet deltagare som satt där i färgsprakande kläder och åt av medhavd matsäck.
Mätta och belåtna skrinnade vi mot Norra Hökön och vidare mot Lilla och Stora Bratt. Vi nådde Husön efter att rundat Långholmen, men sedan var det stopp och öppet vatten ned mot Stångudden. Vi åkte tillbaka och försökte nå västsidan, på genaste vägen, men här kan väl sägas att det var skravelis +:et stod för denna gång. Lättade var vi när vi åter såg slät is igen och modet var förhållandevis bra, även om jag inte stod så där högt i kurs. Tiden rann iväg och vi bestämde oss för att nå Korsön innan vi vände norrut till den fina isen i öster. Lunchen intog vi på en av jättungarna. På hemvägen blandade vi med strandlinjeåkning och smekandes isen på de stora vidderna av blankis. Sista biten efter att passerat Tyskland och rundning av Stora Klubben gjordes in mot Ekenäs. Turen är inte slut förrän man kommer iland. Råken som vi passerade några timmar före fanns fortfarande kvar! Allting väl dock och tack för det stora intresset. En lyckad tur!
- [ De andra gruppernas rapporter samt foton finns via Samlingsrapporten ]
|
