Turrapport: | |||||||||||||||||||||
Vid halvelvatiden samlades ett, av varierande skäl arbetsbefriade personer, veteraner och blivande sådana, vid Norrstrandskyrkans parkering. Information gavs och mottogs att dagens rekognoseringstur skulle påbörjas vid Björnrukan, badplatsen på Arnöns sydöstra sida. De som hade turen att bli transporterade av Björn fick en kort betraktelse av densamme att Hammars Gård, som passerades på vägen mot målet, en gång i tiden användes vid inspelning av Gösta Berlings Saga av S. Lagerlöf. Månntro kan det ha varit framlidne M. Stiller som regisserade? Väl framkomna till Björnrukans badplats, för övrigt var sista delen av vägen oplogad, påbörjades själva skridskoåkandet. Riktningen var sydost. De första par hundrametrarna var snöbemägnda så pikarna kom till god nytta. Björn och Erling, som var dagens officiella ledare, ville gärna se hur isen tog sig ut lite utomskärs mot Kristinehamnshållet. Alltnog, vi drog utåt och passerade ett antal öar, kända för veteranerna men okända för oss andra ( Tormosöarna ). Isen var av god och hållbar kvalitet, om än belagd med någon sorts beläggning. Efter cirka en halvtimmes åkning ansåg några att det var dags för matpaus och vila. En ö fick tjäna som rastplats. Under pausen kunde konstateras att SMHI inte fullt ut hade lyckats med gårdagens arbete, eftersom varken snö eller nordostlig kuling som förespåtts, hade drabbat deltagarna. Färden gick vidare utåt, sannolikt åt söder, mot kajaklämpligt underlag. Eftersom ingen kajak hade medförts, vände sällskapet, vid randen av den stora råken, västerut. God, om än inte så tjock, is, och en behaglig medvind, gjorde att en mängd öar i Vänerns norra skärgård passerades. Ytterligare öar kunde skönjas i söder, men de kunde inte annat än i tanken nås, på grund av bristfällig utrustning. Efter en rejäl stunds medvindsåkning föreslog veteranerna att lunchen borde intas. Så blev också fallet. Vinden hade nu tilltagit och efter en till synes obefogad lov åt nordväst, styrdes kosan åter mot Björnrukan. Underlaget hade här tagit en form som hade passat bättre för skidor. De mesta veteranerna, dvs Björn och Erling, insåg att en stärkande promenad var mest lämplig för återtåget med avseende på underlaget, medan veteranerna in spe, som inte förstod bättre, stretade vidare med skridskor på, decimetertjock av snö, belagd is. Såvitt kunde förstås, var alla deltagarna fullt belåtna med dagens (pr)övningar trots det skiftande underlaget. Nertecknat av en blivande(?) veteran PS. De för Ove ”okända öarna ” där Vänervatten mötte var Raholmarna och Ormholmarna. Timmeröarna hade nog kunnat klarats av under viss vånda. Den ”obefogade” svängen mot nordväst gjordes för att se om det var möjligt att runda Koberget. Som vanligt gick inte detta. /BL. | |||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||
Denna turrapport är enbart publicerad som information till läsaren. Den är på ingetsätt en garanti för några isförhållanden efter turdatumet. Det är du själv som måste avgöra om isen är säker! | |||||||||||||||||||||
Tillbaka | Turrapporter 2000-01 : Solstaskäret | Rapport: Ove Ericsson | Värmlandsskärgården | 2001-03-01 |