Solstaskäret Långfärdsskridskoklubb, Karlstad

Turrapport:
Trehörningen, 30/4 -01

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.


Sången talar om skiftet mellan vinter och vak. Hur skulle det vara att uppleva skiftet på plats? Sagt och gjort. På Valborgsmässoaftons morgon skedde uppstigning klockan 5. Himlen var helt klar, och rimfrosten hade besökt gräsmattan. En perfekt dag för en vårskridskotur.

Klockan 6 hämtning av medåkande på Våxnäs C. Trots telefon-'raggning' kvällen innan hade bara Bengt Jakobsson kvar tron på skridskois. Vi for mot Edane, passerade Klacksjön och Bråtsjön. Båda var nästan helt öppna med små partier av den sista mörka isen. Norra Värmeln hade mer is, fast Bengt associerade till en isbrytartur med kajak när han såg den isen. Mangen var den första sjön med en is som eventuellt hade varit möjlig att åka på. Den hade emellertid för stort avsnitt öppet vatten i norr. Vi tog vidare mot Treskog och passerade Lilla och Stora Salungen, med allt bättre färg på isen. Den fina solmorgonen byttes ut mot dimmoln, så temperaturen steg till c:a 3 grader. Olstjärnarna såg åkbara ut, vi stannade vid Trehörningen (224 m.ö.h).

Trehörningen
Rekning på Trehörningen 28/4. Det finns is! Och den har åkyta.

Just vid vägen rinner en porlande bäck, så isen var obefintlig ett par hundra meter ut i viken. Efter en liten skogsvägspromenad kunde vi gå på från sydsidan - inte ens landlöst! Isen var tjock, säkert 40 cm, hård men ytspröd. Det gick att åka skridskor. På vissa gråare partier fick det bli stakåkning med båda skenorna på isen, men förvånansvärt mycket riktig skridskoåkning. Hade det kunnat vara en bättre nattkyla, så hade vi antagligen kunnat köra hela sjön. Nu nöjde vi oss när vi hade åkt ut ur viken och kunde se det mesta av sjöns sträckning. Trehörningen var en trevlig bekantskap. Hoppas vi kan återvända till nyis till hösten.

Sedan gick färden förbi Ulven, med ungefär samma is. Slutmålet var Ängsjön. Den sjön hade sett åkbar ut på lördagen, men nu verkade den för mörk. Vi pikade och fann att sidbindningarna i isen var för svaga. Hemfärd sedan förbi Rottnen, som var isbelagd, men isen var alltför mörk och slut.

Nu får kvällens valborgsmässoelds budskap en klar mening: Nu startar den stora vakens tid!
Ett sista tröstens ord: Om 5-6 månader kan vi ses på isarna igen.
 

Is
40 cm tjock. Ytan etsad, hård av isskristallstavar och ytspröd. Merparten vit is, med alltmer grå partier. 
Antal Grupper Åksträcka Väder Ledare
3 km  Morgonsol -1 grad gick över till dimmoln +3 grader  Båda 
Denna turrapport är enbart publicerad som information till läsaren. Den är på inget sätt en garanti för några isförhållanden efter turdatumet. Det är du själv som måste avgöra om isen är säker!

Tillbaka | Turrapporter 2000-01 : Solstaskäret | Rapport: Olov Bergqvist | Foto: Lena Skoglund | Fotoalbum | Trehörningen | 2001-04-30