Turen utlystes för lugn grupp som chanstur med tidig hemkomst. Elva stycken dök upp. Efter lite hit och dit (jag visste inte riktigt vart vi skulle - jag satt i baksätet igår) kom vi fram till huset med den fina potatiskällaren (?).
Ut på isen som visade sig vara bättre än igår. Den gamla överisen var borta och endast några meter ny överis drabbade oss på hela turen. Vi åkte ut till vindskyddet nordväst om Skagene fyr där isflaken var dåligt hopfrysta. Sedan vände vi in igen och åkte på olika sprickor in till Kattholmarna. Ibland var det vid sidan av sprickan decimeter tjock svartblank tjärnis, ibland var det svart lite knottrig is och idag kunde vi också åka på fina, gråa gator med stöpsnö i. Tack vare sprickåkningen var det en perfekt kolonn vi åkte i hela tiden.
Rast togs på Kattholmen där jag fick beröm för denna säsongens bästa rastplats. Kanske fel person att utdela utmärkelsen till. Men visst var det fint. Vindstilla, +1,5 grader, sol, en fin strand med is och snö med fina stenar att sitta på och ett ishav att se ut över. Så åkte vi hem vi våra gamla spår. Anneli ville att vi skulle ta en sväng till och en liten bonussväng blev det.
Tillbaka vid Mariebergsviken tog några ett eller två varv. Vi kunde konstatera att det var helt OK att åka banan, fast den bästa isen på banan var sämre än den sämsta vi åkte på med undantag av några meter.
Fast visst är det fantastiskt att se 50 bilar vid banan och alla åkare (som vi inte såg pga dis).
|
