|
Tillbudsrapport: | |||||||||||||
|
Grunduppgifter
Förlopp Ledde på is som var svårläst pga snö. Hade pikat enormt mycket och mätt is i 5 km. Där sjön vidgades syntes ej isskiftning mellan bärig is och tunnis 2-3 cm. Vid krasljud att isen var för svag satte jag ned båda skridskor för att göra tillbakasväng åt vänster. Kanske hade höger varit bätte, men det var instinkten. När jag tryckte för svängen med höger skridsko höll ej isen så foten gick igenom och då plurrade jag. Var först litet skärrad (pga sjukdomen i höstas var jag osäker på min förmåga). Därför gjorde jag moment 1 (att vända mig om). Glömde moment 0 (?) att ta tillvara på ispikarna. Började ta mig tillbaka, isen brast för varje försök. Kände sedan att ryggsäcken gav fin flytkraft, fick sedan J:s lina på första försöket. Tog den i vänster hand och en isdubb i höger, isen brast flera gånger men det gick framåt. Till slut nåddes bärig iskant och jag kom upp utan större problem. De glömda ispikarna sinkade oss sedan säkert 45 minuter. De räddades av J med bra lassokastning med linan. J var klar samtidigt som jag hade bytt om. Orsaker Ingen förvarning om att isen blev tunn.Skada Hade ont i underarmen resten av dagen och till nästa morgon. Nu känns det inte mycket. Orsaken till det onda kan ha varit det myckna pikandet? Erfarenheter Ska tillvaratagande av ispikar komma före att vända sig om i de moment man ska kunna utantill? Viktigt att J höll 10 m säkerhetsavstånd eftersom vi bara var två. Att det var Pikmakarens pikar med garanterat flytande i horisontellt läge kan ha spelat in i att detta gick att få tag i dem. Efter tillbakaåkning lämnades de blöta kläderna i bilen. Jag hade turligt nog ombyte i bilen som jag kunde stoppa i ryggsäcken (för ny flytkraft) så vi kunde fortsätta på Ö Silen. Mvh Olov | |||||||||||||
| |||||||||||||
|
Tillbaka | 2005-01-28 | |||||||||||||