Turrapport:
Mariebergsviken till iskanten och lite till, 15/3 -03

Israpportörer från nio olika lokalavdelningar och klubbar från Vänerområdet och Göteborg samlades vid Mariebergsviken. Ambitionen under veckan var att åka runt Hammarön. Eftersom isen blåst bort gick inte detta. Min ambition var att visa våra gäster Karlstad och eftersom den totala anarkin inte utbrutit ännu så fick jag min idé förverkligad om än med en hel del grymtningar.

En kompromiss var att åka samlat till Kanikenäset för att där ta ett slutligt beslut. Väl där så blev det i alla fall så att vi åkte ut mot skärgården. Vi delade upp oss i en snabbare och en mindre snabb grupp. Över Hammarösjön kom en lastbåt på väg in till kaj och isbrytaren Karl kom ut från styckegodskajen och mötte oss med två glada tut. Färden fortsatte längs rännan på rätt knagglig is med löfte om att det skulle blr bättre efter Tynäs. Det blev det, marginellt.

Till Torsholmen åkte vi längs land. Vi intog första fika med Björn Lagerbeck som ciceron om KKF:s historia och hans ungdomsbravader. Olov Bergqvist anslöt. Hans sena ankomst hade han inte motiverat, men berättade nu att han varit på Rinnen och rekat innan turen. Hans sena ankomst kom att visa sig vara en vinstlott för gruppen.

Vi fortsatte sedan innanför rännan bort till Östra Långholmen där vi mötte den snabbare gruppen vandrande med skridskorna i händerna. De upplyste oss om att det var öppet vatten utanför. Erling Andersson tyckte ändå att vi skulle ta med gästerna ut och visa Vänerhavet. Några tog skridskorna i handen, andra lämnade dem när vi vandrade längs östra stranden. Snart öppnade sig ett fantastiskt landskap med isberg längs hela södra stranden på över fem meter.

Isfält

Mikael Henriksson

Mikael och Leif

Agneta Karlsson

Agneta och Björn

Erling och Karlskogingar

Snillen spekulerar

Vid Bonäsudden

Anders från Göteborg såg vi springande ta sig ut på ett vrakisområdet för att undersöka den is som fanns utanför. Väl tillbaka hävdade han att isen där ute var bättre än det mesta vi åkt på innan. Alltså fick de som lämnat skridskorna snällt gå och hämta dem. Vi vandrade över vrakisfältet och kom ut på en is som jag kommer att hävda var sagolik eftersom den snabbare gruppen aldrig kommer att kunna kontrollera den uppgiften.

Gruppen åkte efter längs en kant med isflak utanför och tillslut kom vi till en ren iskant som mötte ett spegelblankt Vänerhav. Jag hoppas att gästerna ansåg mödan värd denna syn. Anders från Göteborg släckte törsten efter sin språngmarsch liggande på magen på iskanten. Vi beslöt att vända in mot Långholmens fyr där vi fick passera ett nytt vrakisparti innan andra fika avnjöts vid fyren.

Turen avslutades med åkning längs land till i höjd med Torrholmen. Där avvek Olov och tre andra för att hämta bilar och möta övriga gruppen vid Tynäs. Övriga gruppen rundade Rävön och Märrholmen innan vi angjorde Tynäs samtidigt med att bilarna rullade fram. Deltagarna var nöjda med att slippa knagglet in till Mariebergsviken på en is som mjuknat något vid fyra.

Per bil färdades vi tillbaka till Mariebergsviken där alla bilar fick åtminstone en chaufför för transport till Fryksta vandrarhem. Väl vid Fryken valde några att åka en tur där. Man åkte på fina isar från Fryksta nästan till Nilsby. Sedan var det bastu och middag innan konfererandet tog vid. Men det är en helt annan historia som jag hoppas att medlemmar och ledare kommer att ha glädje av på sikt.

[ Fotogalleri Solstaskäret : Vänerskridsko ]